Hae kulkineennimiä:
Tutkimuksen kohteena ovat epäviralliset kulkineennimet (mm. autojen ja traktorien nimet) eri viittaustasoilta (mm. yksilönnimet, merkkinimet ja appellatiiviset kulkinelajien nimet). Noin 3 500 nimen laajuinen tutkimusaineisto on monilähtöinen ja sitä on hankittu vetoomuksin, haastatteluin, kirjeitse, poimien lehdistä, kirjoista ja aiemmista tutkimuksista sekä verkkolomakkeella. Tämän lisäksi on noin 600 nimen laajuinen vironkielinen sivuaineisto. Aineiston pohjalta on tutkittu epävirallisen kulkineennimistön muodostusta ja rakennetta, nimeämisperusteita sekä nimiin sisältyviä metaforia. Lisäksi on tuotu esiin sosio- ja kansanlingvistisiä näkemyksiä ja tutkijan havaintoja epävirallisten kulkineennimien käytöstä ja nimien funktioista.
Noin 3/4 aineiston nimistä on yksiosaisia ja noin 1/4 kaksi- tai useampiosaisia. Monimotivoiduissa nimissä nimenosat ovat tosin limittyviä eivätkä nimeä osiin katkomalla segmentoitavia. Nimenosat voidaan jaotella primääreihin ja sekundääreihin sen mukaan, sisältävätkö ne aiemman samantarkoitteisen nimen ainesta vai eivät; aineistossa sekundäärejä nimenosia on luonnollisesti enemmän, sillä vanhan nimen muokkaaminen on toki aina helpompaa kuin kokonaan uuden nimen luominen. Sekundäärinimiä voidaan muodostaa monin eri menetelmin, mm. muottiin valamalla tai typistämällä. Tyypillisiä sekundäärinimien muotteja ovat suomessa -u, -kka ja (V)ri ja virossa -u ja -kas. Kulkineennimistössä merkittävää on kuitenkin lisämerkityksiä tuottava lekseemihakuinen muuntelu, jonka avulla on tuotettu neljännes aineiston nimistä. Kulkineennimien osat jakautuvat muodostamistapansa perusteella kolmia primääreihin (Hitlerin kosto 'Volkswagen'), lisämerkityksisiin sekundääreihin (Hiivatti 'Fiat') ja puhtaisiin sekundääreihin nimenosiin (Mersu 'Mercedes-Benz').
Kulkineennimistä on tutkittu myös nimeämisperusteita eli niitä tarkoitteen ominaisuuksia, joita nimessä ilmennetään. Yleisimpiä nimeämisperusteita olivat koko ja muoto, käytettävyys, alkuperä ja jokin silmiinpistävä osa, joskin nimeämisperusteissa on viittaustasoittain pientä vaihtelua. Yleisimmin nimissä ilmennetään yhtä nimeämisperustetta kutakin nimenosaa kohti, mutta metaforien avulla samalla nimenosalla voidaan ilmentää useitakin nimeämisperusteita (esim. nimi Roskalaatikko 'Sisu SA-150' ilmaisee sekä väriä että kokoa ja muotoa).
Kulkineennimistöön sisältyvien metaforien tutkiminen paljastaa, että kulkineet koetaan elollisiksi olennoiksi, teknisiksi laitteiksi ja säiliöiksi. Nimeämisperusteista taas voidaan abstrahoida, että kulkineisiin liittyviä kognitiivisia alueita ovat kulkineen käyttö, ulkonäkö ja olemus sekä tausta ja historia. Kulkineennimet myös varastoivat tietoa ympäröivän kulttuurin ilmiöistä (Seppohovi, Ikiliikkuja-se-on, Pahnapuhallin).
Asiasanat: nimistöntutkimus, kulkineennimet, lainasanat, metafora, ajoneuvot, auto, traktori, suomen kieli, viron kieli, nimitykset, lisänimet
Denna avhandling strävar efter att ge en helhetsbild av fordonsnamn på olika denotationsnivåer (appellativa gruppnamn, namn på enstaka fordon, inofficiella namn på vissa modeller osv.). Forskningsmaterialet består av ca 3 500 finska namn. Materialet är samlat från olika källor: genom intervjuar, brev efter appell, tidskrifter och böcker, tidigare forskning och via en webblankett. Som jämförelsematerial har det använts en samling på 600 estniska namn. Jag har fokuserat mig på namnens uppbyggnad eller namnbildningen, namngivningsgrunder och metaforiken i namn, men redogör även lite för sociolingvistiska, folklingvistiska och funktionella synpunkter kring namnförrådet.
Den största delen (3/4) av inofficiella fordonsnamn har bara en namnsled medan 1/4 av namnen består av två eller flera delar. Namnsled hos de mångfacetterade namn kan dock inte skiljas traditionellt utan man måste medge att namnled kan även överlappa varandra. De namnled som har anknytning till det tidigare namn av referenten kallas här sekundära namn, de andra ses som primära. Majoriteten av materialet är sekundära namnbildningar, vilket är relativt naturligt eftersom det är ju alltid lättare att modifiera ett gammalt namn än att skapa helt nya namn. Sekundärnamn kan bildas på varierande metoder, t.ex. genom att utnyttja namnmönstrar. De vanligaste ändelser eller mönstrar för de finska sekundärnamnen är -u, -kka och (V)ri, motsvarande -u och -kas i estniska namn. Vid skapande av sekundärnamn används det dock relativt ofta (1/4 av namn) sk. lexemsökande modifiering. Enligt bildningssätt kan namnled delas i tre jämnstora grupper: primära (Hitlerin kosto "Hitlers hämnd" 'Volkswagen'), sekundära neutrala (Mersu "Mercan" 'Mercedes-Benz') och sekundära med bibetydelser (Hiivatti 'Fiat'; hiivatti är ett finskt svärsord).
Utöver namnens uppbyggnad har det även forskat i namngivningsgrunder, dvs. de egenskaper av referenten som syns i namnet. De vanligaste namngivningsgrunder är form och storlek, användbarhet, ursprung och olika tekniska och dekorativa delar; det förekommer dock lite variation i populäritet enligt denotationsnivåer. Huvudregeln är att i varje namnled uttrycks en namngivningsgrund, men genom metaforer kan även flera namngivningsgrund ingås i ett namnled (t.ex. ett metaforiskt namn Roskalaatikko "avfallslåda, -container, skräpflak" 'Sisu SA-150' däri det syns både den gröna färgen och formen av militärfordonet).
Forskning av metaforien i fordonsnamn avslöjar, att vi ser fordon som levande varelser, tekniska apparater och behållare. Utgående från de vanligaste namngivningsgrund kan det abstraheras att de kognitiva områden karakteristiska till fordonen är användning, utseende och bakgrund. I fordonsnamn har det också packats upp detaljer om kultur och det som hänt på 1900-talet (Palme, Alfons, Obelix och Irina Slutskaya.
Nyckelord: namnforskning, fordonsnamn, låneord, metafora, fordon, bil, traktor, finska språket, estniska språket, binamn, benämningar